Enligt oss så är det största problemet med att processuellt generera en pseudo-oändlig spelvärld i realtid är att få genereringen att ske så sömlöst som möjligt samtidigt som världen upplevs som konsekvent. För att finna lösningar på detta problem så analyserar vi andra studier och spel som utnyttjar processuell generering. Vi använder sedan de metoder och tekniker vi funnit för skapandet av en egen applikation för att få en djupare förståelse för hur dessa fungerar i praktiken och hur mycket varje metod påverkar prestandan. I vår slutsats beskriver vi de problem vi fann, deras orsak och ger förslag på lösningar. På grund av studiens tekniska karaktär så riktar den sig främst till programmerare.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Det empiriska underlaget till den här uppsatsen utgörs av kvalitativa intervjuer genomförda på en tingsrätt med parter och vittnespersoner. Genom en analys av dessa intervjuer syftar uppsatsen till att utröna om den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Utöver de frågor som kretsar kring parter och vittnens upplevelser av säkerhet i den egna rollen och säkerhet i vad som förväntas av dem under en förhandling, ställs även frågor som ämnar undersöka om information bidrar till att parter och vittnen vet vad som händer i övrigt i samband med en förhandling. Frågorna undersöker också om den information som kommer från tingsrätten upplevs som tydlig och lätt att förstå. Vidare söker intervjufrågorna utröna om informationen påverkar om parter och vittnespersoner känner förtroende för rättsväsendet i stort och den aktuella domstolen i synnerhet, vilket i sig är en mycket viktig fråga.Studien, i vilken det teoretiska ramverket utgörs av processuell rättvisa, transmissionssyn och meningsskapande syn på kommunikation, kommer fram till att den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Genom att sammankoppla processuell rättvisa och meningsskapande syn på kommunikation bidrar studien till forskning om kommunikation och information på domstol. Studien väcker även frågor om vad information i förlängningen kan betyda för rättssäkerhet och förtroendet för domstol och rättsväsende..

 Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

The aim of this thesis is to examine how the EU directive 2004/35/EC on environmental liability impacts the Swedish administrative legal order. The thesis examines the directive through two main EU principles - the principle of good administration and the principle of procedural autonomy. The EU principle of good administration as a concept contains various procedural and substantive obligations that make up the subject for examination of the directive, both as regulated in the directive and as general principles of EU law. The directive is analyzed using a comparative method to determine to what extent the procedural and substantive principles of the directive impacts the Swedish administrative law, and weather or not the Swedish regulations comply with the EU principle of good administration.The results of the study shows that, althought there?s a general principle of national procedural autonomy, the EU principles of good administration do affect the Swedish administrative regulation in various aspects, through the implementaion of the directive on environmental liability as well as general principles of EU law.

Denna C-D uppsats har som syfte att urskilja hur de olika arkeologiska perspektiven (kulturhistorisk-, processuell- och den postprocessuella arkeologin samt genus perspektivet) under 1900-talet fram till idag och hur de har påverkat den arkeologiska utställningen till form och innehåll. Uppsatsen tar upp utvecklingen av Lunds universitets historiska museum, och även dess framtida bild (LUHM)..

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

I denna uppsats ämnar författaren genom en fallstudie kartlägga den förändringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgått i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv på detta projekt och dess effekter på verksamheten. Studien visar att förändringsprojektet har genomgått vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tänkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgått. Studien visar att ledningen inte är de enda som kan påverka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nämligen influerar processen.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bästa och barnets rätt samt vilken processuell ställning barnet har rätt till, enligt barnkonventionen och svensk rätt. För att kunna möjliggöra att barnets bästa efterlevs krävs det att barnet ges en framträdande roll i beslutsfattandet kring frågor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebär att lagstiftaren måste stifta de lagar som krävs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhället. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerätt för att på största möjliga sätt kunna påverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkänns barnet inte sådan rättighet, utan barnet har bara rätt att komma till tals. För att kunna ta beslut som är i enlighet med begreppet barnets bästa måste barnets inställning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall läggas vid det är dock beroende på vilken mognadsgrad barnet uppnått.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.